Två minuter senare var jag framme vid min plats igen. Lena var förskräckt och undrade vad i hela fridens namn jag hade hållit hus. Jag sa att jag hade gått vilse och slog i huvuder för om jag skulle sagt sanningen skulle Lena trott jag varit sjuk i huvudet. På mobilen hade jag arton missade samtal och fem sms, alla från Lena.
Tre minuter tills konserten skulle börja.
Publiken var galen genom hela showen. Själv var jag inte lika vild som jag trodde att jag skulle vara. "Backstage"-passet brände mot huden hela tiden och jag tänkte hela tiden på när det skulle bli rätt tillfälle att berätta för Lena. Om jag sa att jag hade ett pass så skulle jag vara tvungen att berätta hela historien så jag drog ut på det så länge jag kunde.
Killarna avslutade med Whats Makes You Beautiful och jag slog vad om att Niall kollade på mig under sista versen. Folket började strömma ut men Lena och jag hade inte så brottom.
"Jag ska gå några ärende på stan, du kan väl hitta på vad du vill så länge?" - sade Lena och jag sprack upp i ett leende. "Så glad behöver du väl inte bli för att jag ska lämna dig" - skrattade Lena.
"Nejnej, men gå du så.... Jag glömde nog min mobil, jag ska gå tillbaka och leta" - ljög jag och gav henne en snabb kram. Så fort Lena försvunnit i folkmassan trängde jag mig förbi en hög med tjejer och småsprang bort mot dörren in till killarnas rum. Jag knackade försiktigt och efter någon minut öppnade en stor sur man. Han kollade irriterat ner på mig.
"Vad ska du här och göra?" - muttrade han. Jag fiskade upp passet men innan jag han visa det trängde Niall sig förbi vakten och lade armen över min axel.
"Hon är med mig!" - konstaterade han och ledde mig in i rummet. Jag hann inte reagera utan följde bara med Niall in i rummet. "Du kan ge passet till honom" - flinade Niall och pekade på vakten som smällde igen dörren. Jag nickade och gav mannen kortet innan han stampade iväg.
"Hej" - sade jag. Kom inte på något annat att säga. Zayn, Liam, Louis och Harry kom gående in i rummet. De skrattade och gav varandra "hive five".
"Sjukt bra jobbat killar, helt awesome show!" - ropade Louis och alla nickade instämmande.
"Nejmen vad har vi här. Vad tyckte du om konserten Johanna?" - undrade Harry och tog fram en läsk ur ett litet kylskåp.
"Jättebra, ni var fantastiska" - log jag. Zayn räckte mig en läsk och de började diskutera var de skulle äta ikväll.
"Jag såg dig i publiken, jag letade hela showen men tillslut såg jag dig" - sade Niall till mig. Jag kudnde inte låta bli att rodna.
"Bulan är inte lika stor nu" - konstaterade Harry och Niall slog till han på armen.
"Gör det ont?" - frågade han och ställde sig framför Harrys flinande ansikte.
"Nej, det är ingen fara" - sade jag och tog en klunk av min läsk.
"NANDOS" - utbrast Louis och jag började fnittra. Han var värkligen lika rolig i verkligheten som på alla videos. Killarna instämde med Louis förslag om matplats fast Niall bara kollade på sin läsk. De vände sig chockat om och kollade på honom.
"Wow, du blev inte lika upphätsad som du brukar" - flinar Liam och blinkar åt mig.
"Nandos blir jättebra!" - sade Niall lite mer entusiastik och gick fram till mig. "Du kanske vill hänga med?" - undrade han och killarna började prata högljutt igen.
"Jag behöver nog fråga Lena, men jag följer gärna med" - svarade jag och såg hur Niall sken upp.
Niall's perspektiv
Det knackade på dörren och jag földe Bob med blicken när han gick och öppnade. Han stod kvar ett tag så jag reste på mig för att kolla efter vem det var. Johanna stod där och jag belv genast mycket gladare. Jag tränge mig förbi Bob och ledde in henne i rummet. Killarna var fortfarande var bakom scenen och snackade med fotografen. Fast det dröjde inte länge innan de kom springades in i rummet. Vi gav varandra "hive five" innan de fick syn på Johanna. De frågade vad hon tyckte om konserten och hon sa att den var bra. Jag vara bara tvungen att säga något nu.
"Jag såg dig i publiken, jag letade hela showen men tillslut såg jag dig" - utbrast jag och rodnade lite. Hon log mot mig. Harry sabbade det hela genom att nämna bulan igen. Jag försökte putta väck honom men lyckades inte så bra så jag ställde mig bara framför honom istället.
"Gör det ont?" - frågade jag henne oroligt. Hon sa att det var okej men jag undrade om hon talade sanning. Jag kollade ner på läsken och funderade på hur ont hon egentligen hade. Helt plötsligt stirrar alla på mig. De hade visst nämn Nandos.
"Nandos blir jättebra!" - sade jag och gick fram till Johanan för att undra om hon ville hänga med. Hon sa någonting om någon Lena men jag lade bara märke till "jag följer gärna med".
Det var det, hoppas ni gillade det. Mer och mer händer desto mer ni läser! Komentera gärna vad ni tyckte och kom gärna med ideér till kommande kapitel. Kram xoxo
