Tidigare:
När jag kommer tillbaka ligger Niall ner i soffan. Jag ställer skålen med varma popcorn på bordet innan Niall får tag om min midja och drar ner mig i soffan bredvid honom. Jag fnissar lite åt hans beteende innan jag återgår till att kolla på filmen. Hela kvällen ligger vi så och jag känner Nialls andetag mot min axel och ibland två läppar. Kan livet bli bättre?
We all got choices in our lifes
and we all choice diffrent.
We all get hurt at least once
but we also do what's totally right for us.
When something goes wrong
we have friends to support.
When something goes right
we still have friends to support.
Mathildas perspektiv:
"Here they come" - ropar jag och vinkar åt Louis och Eleanor som kommer gående hand i hand mot oss på flygplatsen. Vi har alla samlats där, förutom Liam och Danielle. De ville så hemskt gärna stanna hemma hos killarna och ordna en riktigt fin välkomningsmiddag till de nyblivna paret.
"I've missed you so much!" - halvgråter Emelie av glädje och kramar om Eleanor.
"Can we other also touch here?" - frågar Elvira skämtsamt och Emelie backar undan så att jag kan ge henne en bamsekram. Elvira kramar och Louis innan Harry hoppar upp på hans rygg.
"Hazza, I've missed you pumpkin" - ler Louis och Harry hoppar ner från hand rygg och slår till honom på ryggen så där som killar alltid gör.
"Missed you too BooBear" - försäkrar han innan han går och ställer sig med armarna och Emelie.
"I'm starving!" - klagar Niall och vi skrattar åt honom. Tur för han och oss andra att middagen redan är klar och väntar på oss.
Elviras perspektiv:
Väl framme hos killarna står middagen på bordet. Vi sätter oss alla runt bordet och hugger in på maten, speciellt Niall. Jag tar en tugga på min glutenfria brödbit och kollar lite uner lugg på alla vid bordet. Jag förstår att Liam och Danielle inte har någon vidare aptit för de ska snart berätta för alla om barnet som växer i Danielles mage. Eleanor och Danielle sitter och tittar på varandra, antar att Eleanor också vet. Men de andra är helt ovetande.
"Can you pass the butter?" - frågar Niall och jag räcker honom burken, som tack ler han lite gulligt åt mig. Fan vad det ska vara tyst då?! Detta börjar bli riktigt irriterande. Varför ser Harry och Emelie så himla hemlighetsfulla ut?
"Guys? Danielle and I have to tell you something" - säger Liam tillslut och alla kollar upp på honom. Jag fångar hans blick och nickar uppmuntrande mot honom. "Well, we all are going to handle a new member in this family" - ler han och tar Danielles hand som nu är placerad på hennes ännu platta mage.
"You're kidding?" - ler Zayn och kollar på Danielle och Liam. "That's amazing"
"How cute!" - utropar Emelie som ser mycket mer energisk ut än vad hon gjort för en minut sedan.
"Well done Liam" - säger Niall och lägger ifrån sig sitt dricksglas. Liam himlar med ögonen åt honom innan han kärleksfullt kollar på Danielle.
"Have you thought of any names?" - frågar Mathilda undrande och Liam skakar på huvudet.
"Actually.." - säger Danielle och Liam blir med ens förvånad. Danielle bara ler åt honom innan hon fortsätter. "If it's a boy I would like no name him Casper"
"That's a wonderful name honey" - säger Liam glatt.
"And if it's a girl I would love to name her.. Mathilda" - ler Danielle och kollar på Mathilda som sitter stumt och kollar på henne.¨
"No way..!" - börjar hon innan ett stort leende sprids över hennes läppar. "Oh my god, Danielle. Thank you" - utbrister Mathilda och reser sig upp för att ge henne en kram. Danielle möter henne halvägs och jag kan inte låta bli att le åt dem. Vad kärleksfulla blev nu. Jag kollar på Niall som antagligen redan har suttit och kollat på mig som vanligt. Försiktigt tar han min hand under bordet innan han kollar bort mot de andra som inte märkt något.
Emelies perspektiv:
Är det vår tur nu? Jag kollar oroligt på Harry som ser något mer beslutsam ut. Jag harklar mig försiktigt för att få allas uppmärksamhet.
"We have something to admit too" - säger Harry och tar min hand. Ingen har märkt ringen som är där, kanske för att den inte är lika stor och bländande som Eleanors men den är dock mycket vackrare enligt mig.
"Not you too Emelie!" - skrattar Louis och jag gör en grimas åt honom.
"I'm not pregnant Lou" - försäkrar jag och kollar på Harry. Han får berätta, jag klarar inte det.
"Emelie and I are engaged.." - säger Harry riktigt snabbt men jag tror alla uppfattade det.
"I know that we're young but who says that we have to get married now?" - försäkrar jag lite smått orolig för deras ansikts uttryck. Elvira är den första som reagerar. Hon reser sig från stolen, släpper Nialls hand och går fram till mig.
"I'd always knew that your going to be perfect together Emelie. This is one of my dreams comming true. To see that you're happy. You mean everything to me Emelie. I love you" - viskar hon och jag känner hur tårarna bränner i ögonen. Jag nickar stumt och känner hur en tår faller utför min kind. Försiktigt reser jag på mig och kramar om Elvira och också börjat gråta. Resten av gänget sitter bara och kollar på med leende på läpparna. Harry ser också så glad ut och han tar min hand när jag kramat färdigt Elvira.
"Thank you Elvira" - säger jag och försöker samla mig.
Mathildas perspektiv:
"Are you done soon?" - ropar jag till Zayn som snart har varit inne på toaletten i femton minuter. Jag får inget svar så jag reser mig från Zayns säng och går fram till dörren. "Have you drowned in your mirror reflection?" - frågar jag skämtsamt och bankar på dörren. Han öppnar och kollar finurligt på mig.
"The only thing I drown in is your eyes beautiful" - ler han och smeker min kind.
"Stop you" - skrattar jag och hoppar upp i sängen igen. Jag sätter mig bekvämt mitt i mitten och sätter igång TV:n med fjärkontrollen.
"Mathilda my love?" - frågar Zayn och jag sliter blicken från skärmen. "You're beautiful" - säger han seriöst och kollar på mig med den där sjukt intensiva blicken som bara han kan få.
"And you're hot Zayn" - fnittrar jag och reser mig upp så att jag kan gå fram till fönstret. Tänk att Harry och Emelie är förlåvade! Och Danielle ska få barn, det är ju helt sjukt. Allt går så snabbt. Det känns som att det var igår jag såg Zayn för första gången i den där bilden på väg till badhuset. Men jag tror inte att jag är redo för att bli förlåvad även om jag älskar Zayn med hela mitt hjärta.
"What's bothers you babe?" - frågar Zayn med silkeslen röst och går fram till mig och lägger händerna om mig bakifrån. Hans kroppsvärme är så mycket varmare än min så jag ryser ofrivilligt men svarar inte på hans fråga. "Love?" - upprepar han och vänder mig om så att jag kan se honom i ögonen.
"It's just that it feels like everybody is getting engaged or pregnant and stuff like that.." - säger jag försiktigt och Zayn kollar förstående ner på mig.
"And do you want that too?" - undrar han och jag ser på honom att han är villig att göra vad som helst för mig.
"No, atleast not yet" - förklarar jag och ser hur Zayn tänker på vad jag har sagt.
"I love you Mathilda. We don't have to do something that you don't wanna do" - viskar han och pressar sina läppar mot min panna.
"I love you too" - svarar jag och flätar ihop mina fingrar bakom hans rygg så att vi blir tvunga att komma närmare varandra. Försiktigt kysser han nu min mun och jag blundar för att njuta av hans läppar.
"And.. do.. you.. know.. what?" - säger Zayn tyst mellan kyssnarna. Jag skakar på huvudet och känner hur hans händer åker ner för min svank. "We don't have to be engaged to have a little fun" - ler han och jag börjar fnittra. Glad över min reaktion lyfter Zayn upp mig i sin famn och bär mig bort till sängen där han sedan fösiktigt lägger mig ner på täcket. Nyfiket tar jag av honom hans T-shirt för att än en gång beundra hans ursnygga mage. Beslutsamt drar jag med handen ner för hans bröst, huden är brinnande varm.
Emelies perspektiv:
"I've got absolutly nothing to wear!" - muttrar jag surt och kollar på Eleanor som står där i sin super snygga mörkblåa klänning. Jag vill ha den klänningen!
"Then go shopping some new clothes" - ler hon och räcker mig några av de klädesplagg som jag slängt på sängen. Jag suckar och tar emot kläderna.
"I doesn't have so much money.." - erkänner jag och plockar upp min gamla slitna plånbok. Inte en krona, allt som finns där är mitt kort som inte innehållet för mycket pengar.
"Emelie, how do everybody else get money?" - frågar Eleanor och jag kollar förvånat på henne. "Get a job!" - utropar hon när jag inte svarar henne. Jobb? Men jag är inte en vuxen person som ska sitta och jobba hela dagarna! Eleanor skrattar åt mitt förvirrade ansiktsuttryck. "I can help you with finding a cool job, if you want?"
"Yes please" - svarade jag och kollade in i garderoben igen. "Eleanor?" - frågar jag sedan försiktigt.
"What is it?" - frågar hon silketslent och viker ihop en av mina tröjor.
"I still have nothing to wear. Can I borrow clothes from you?"
Det var länge sedan.. oops. Men detta var ett mycket känslosamt och romantiskt kapitel, tycker jag. Eftersom det inte kommer vara lika romantiskt i de nästa inläggen. Just detta inlägget var till två personer. 1. Till Cajsa som längtat efter uppdatering! 2. Och till Emelie, min älskade vän som stöttar mig så mycket. Jag älskar dig min vackra vän!
Kram xoxo
