Lovely Loneliness 10

2012-04-25 @ 20:01:00
Tidigare:
"Look at you! You can walk" - utbrister Louis när jag kommer in i den lilla Bed & Breakfast lobbyn. Jag skrattar och kollar på Niall som skakar på huvuder precis så som hand gjort på sjukhuset.
"Now I'm all ready for Greece" - konstaterar jag och kollar på mina sju bästa vänner.



 
Travel to the place
Where mind set to peace,
No one can see,
Feel us free.
 
Travel to the place
Where we can breathe,
Fill our desire,
We wish; we aspire.
 
Travel to the place
Where we have silence,
Flower of fragrance,
And nature to admire.
Travel to the place
 
Where we can write,
Lines of rhyme,
At any time.
 
Flygplatsen var fullpackad. Människor och skrikande fans överallt. De kom från alla håll och attakerade oss alla när vi klev ur taxin. Jag som trodde alla dessa vakter var överskattade!
"Oh my.." - viskade jag till Liam som hjälpte mig att ta ur min resväska ur bagageluckan.
"I know, just stay close to Niall" - sa han och räckte mig min väska. Jag nickade och ställde mig bredvid Niall som lastade alla våra väskor på en stor vagn med hjul.
"Okay, are you guys ready?" - ropade Louis och kollade på oss alla. Vi stod två och två i ett led med minst femton vakter runt oss. Vägen var avspärrad men jag hade en känsla av att alla de galna fansen skulle välta ner banden när som helst. Fast man kan inte klandra dem, jag skulle gjort det samma.
"No pictures today. Let's go" - ropar Paul och vi går alla med stora steg genom folkmassan. Jag känner hur någon får tag i min tröjarm men jag drar mig fri och fortsätter gå med Nialls beskyddande arm om mig.
"Niall, I love you!" - hör jag några skrika och genast känner jag mig illa till mods. Alla dessa tjejer var så söta. Riktig vackra faktiskt. Då var man tillbaka till potatis-känslan som jag hade när man satt och stirrade på sina posters med låst dörr. En irriterande liten röst dyker upp i mitt huvud. Jag är inte värd Niall. Inte söt nog.
"Are you okay?" -viskar Niall i mitt öra utan att ta blicken från Harry och Emelie som går framför oss. Jag nickar stumt och kollar ner på mina fötter så han inte ska se mina tårade ögon.
 
Tillslut var vi framma vid gaten. Det var en enskild gate som ändast får användas av kändisar och liknande. Flyget var redan på plats och det var bara att hoppa på.
 
Emelies perspektiv:
 
Jag andas ut och kramar om Harry. Det var så högljutt i ute bland fansen, jag har kramp i öronen!
"That went good" - säger Paul och kollar sig omkring för att se så alla mår bra. Killarna ser lugna ut men Mathilda och Elvira ser smått förskräckta ut, precis som jag själv antagligen också gör.
"The flight is here, shall we?" - frågar Zayn och vi går alla in på planet.
Jag har själv aldrig åkt första klass men detta måste vara lyxigare än det. Stolarna är breda och är placerade två och två mittemot varandra med ett bord emellan. Längst fram är en liten dörr till toaletten och det finns vita dunkuddar och filtar på en soffliknande möbel längs med väggen. Blommor var placerade på borden och TV-aparater på väggarna.
"Wow" - skrattar Eleanor och jag nickar instämmande.
"Best so far" - säger Zayn och slänger ett gäng tidningar på ett av borden.
"Hi and welcome to your flight for today. Please take you seats" - säger en flygvärdina i högtalarna och tänder ta på er bältena-lampan.Jag sätter mig bredvid Eleanor och framför oss sitter Harry och Louis. De tar genast fram mobilerna och blir osociala. Eleanor kollar på mig och himlar med ögonen, jag skrattar och plockar åt mig en skvallertidning.
Danielle och Liam sitter på andra sidan gången med ryggen mot väggen och bredvid dem sitter resten av gänget. Elvira och Niall sitter och lyssnar på musik genom samma headset, gulligt. Mathilda sitter lutad mot fönstret och kollar ut på landskapet med Zayns blick på sig, gulligare!
 
Mathildas perspektiv:
 
Sakta och uttråkat vänder jag sida i en biltidning. Vi har åkt i i snart tre timmar. Värdinna hade sagt att resan skulle ta tre och en halv timme så det kunde inte vara så mycket kvar. Det var ganska mörkt ute, inte kväll men sent på dagen. Det var ingen mening att kolla på klockan för Grekland ligger två timmar före, tidsmässigt. Zayn sitter och blundar i stolen bredvid mig med hörlurarna i öronen. Jag kollar på hans fridfulla ansikte och sakta öppnar han ögonen och blinkar mot mig. Jag ler smått och han böjer sig fram för att pussa mig på kinden.
 
Liams perspektiv:
 
Äntligen var vi framme. Vi hade fått sitta på planet i tio minuter i väntan på att få stiga av vid vår gate. Det var inte lika mycket fans på denna flygplatsen så vi tog foto med så många vi kunde och skrev några autografer i farten. Till Mathildas, Emelies och Elviras förvåning ville fansen ta foton på dem också.
När vi var klara med alla kontroller steg vi äntligen ut i det fina vädret och tog en taxi till vårat hotell.
"Look, I can see the sea" - ropar Niall och pekar mellan de två stora byggnaderna.
"We're going to live in the right building" - läser Harry och kollar upp från broschyren.
"Let's go then. Do we have all the stuff?" - frågar Niall och jag nickar.
 
Väl inne i lobbyn är det jag som får sköta snacket. Jag får nycklar till fem dubbelrum och tio armband i plast som man ska använda när man vill använda hotellets pooler eller äta i restaurangen.
"Emelie and Eleanor" - säger jag och räcker dem den första nycklen och två band.
"Zayn and Niall" - säger jag sedan och kastar den andra nycklen på dem. Zayn fångar den i sista stund.
"Elvira and Mathilda, here you go! And Harry you're with Louis" - skrattar jag och ger dom den näst sista nycklen.
"This can't be good" - flinar Zayn och slår leksamt till Harry på ryggen.
"What?" - utropar Harry i ett försök att värka oskyldig.
"Oh, we all heard about the Larry Stylinson moments" - flinar jag och Louis lägger retsamt armen om Harry.
"Come on babe" - ler han och vi börjar alla skratta.
 
"I'm starving" - utropar Niall när vi alla är tillbaka i lobbyn efter att ha lämnat alla våra väskor på våra rum.
"Where can we eat?" - frågar Zayn och jag kollar på en stor karta över området runt hotellet. Efter några minuters letande hittar jag en icon på några bestick. Χρόνος Τροφίμων.
"Okay, I need to take a photo of these letters" - konstaterar jag och tar fram mobilen.
"Can't you speak Greek loser?" - flinar Harry och backar undan från min arm.
"Shall we?" - frågar Niall otåligt och börjar gå mot utgången. Vi andra följer snabbt efter.
 
Elviras perspektiv:
 
"Are we lost?" - frågar Danielle och kollar sig oroligt omkring. Det har blivit mörkt ute nu och ganska kyligt. Vi hade alla bytt om på våra rum till mer somriga kläder. Själv hade jag tagit på mig en vit klänning som är ganska vid och går ner till knäna. I midjan har jag ett brunt flätat skärp och ovan på det en kort, beige, mysig kofta. På fötterna har jag mörkbruna gladiator skor.
"Here is it!" - utropar Zayn och jag Liam tar upp sin mobil för att jämföra de konstiga bokstäverna. Niall hade redan kollat upp på sin mobil att de konstiga bokstäverna betyder Food Time.
 
Middagen är jättegod! Min sallad var i alla fall helt underbar. Ceasar Sallad såklart! Killarna tog alla pizza och Emelie testade någon pasta rätt. När vi alla ätit upp och fått våran efterrätt är det dags att bege sig hem. Vi är alla trötta efter flygresan och vill bara hem och sova.
 
Vi går på rad genom en trång svart gränd för att ta oss tillbaka till hotellet. Jag och Mathilda har kommit lite på efterkälken för vi stannade för att kolla på månen över oss. Helt plötslig hör jag någon som viskar intill mig, inte Mathilda, det är en sak som är säker.
"Come" - viskar mansrösten igen och jag tar tag i Mathildas arm samtidigt som jag känner någon som rör mitt hår. Helt plötsligt känner jag en stor stark arm runt mig och en stadig hand för min mun. Panikslaget kollar jag på Mathilda som också blivit påfallen av en man. Jag försöker skrika men allt som hörs är ett dämpat rop i mannens hand. De börjar dra in oss mot väggen och jag gör allt för att ta mig loss. Jag sparkar och vrider mig i hans krampaktiga grepp.
"What?" - hör jag någon ropa längre bort. Efter några sekunder ser jag Louis och Zayn komma springande mot oss. Jag hinner inte reagera innan mannens gräpp plötsligt försvinner och jag trillar ner på den hårda stengatan. Louis hade slått till han i ansiktet med knytnäven och mannen hade genast försvunnit bort i gränden. Zayn hade gjort samma sak på mannen som höll Mathilda.
"I'll kill him" - hör jag Zayn mumla och stryker sin knytnäve innan han tar Mathilda i sin famn.
"El..?" - frågar Louis men jag ställer mig inte upp. Jag sitter kvar på gatan när de andra kommer fram till oss.
"What the hell was that?" - utropar Harry och kollar oroligt på mig och Mathilda. Ingen av oss svarar. Mathilda snyftar mot Zayns bröst och jag känner att min röst har svikigt mig.
"I'll carry you" - konstaterar Niall ömt och lyfter upp mig i hans armar. Jag försöker protestera men han ger sig inte.
"I want to go home" - säger jag tyst efter ett tag och Niall trycker mig närmare honom.
"Any minute now" - viskar han och jag känner mig tryggare.
 
Nialls perspektiv:
 
"Can't we switch?" - frågar jag Zayn och han nickar förstående.
"They're still in shock" - mumlar han och vi kollar bort mot Elvira och Mathilda som tyst sitter i en soffa omringade av Emelie, Danielle och Eleanor.
"Okay then. Let's tell them that they have to change room" - säger jag och vi går bort till de andra i soffan.
 
Elviras perspektiv:
 
"Okay" - är allt jag kan säga när Niall och Zayn kommer fram till oss och frågar om vi vill byta rumskamrat. Såklart kommer jag känna mig mycket tryggare om jag får dela rum med Niall och Mathilda vill gäran dela med Zayn.
"Elvira, can you take your stuff and move in to our room?" - frågar Niall och lägger armen om mig så fort jag ställt mig upp.
"Sure" - svarar jag och vi går mot hissen. "Goodnight everybody" - säger jag och vinkar till de andra innan hissen kommer.
 
Niall står lutad mot dörren och följer mig med blicken när jag går omkring och plockar ner alla mina saker i väskan igen.
"How is it possible that you could unpack so many stuff in so little time?" - flinar han när jag tillsist dragit igen blixtlåset. Jag gör en grimas åt honom men kan inte låta bli att skratta lite tyst för mig själv. Det finns då ingen som kan få mig på bättre humör än Niall.
"Are you done?" - frågar Zayn och ställer sin resväska vid dörren.
"Yeah. All done. We shall go to your, i meant our room now" - säger jag och tar tag i min väska. På vägen ut ger jag Mathilda en snabb godnatt kram innan jag följer efter Niall till rummet två dörrar bort.
 
"Tierd?" - frågar jag Niall och han gäspar stort.
"A little bit, and you must be exhausted" - svarar han och pussar min panna. Jag nickar och tar upp min necessär innan jag går in på toaletten. Jag borstar tänderna noga och drar hårborsten lite snabbt genom mitt bruna hår. Ansiktet tvättar jag minst tjugo gånger för att vara säker på att den äckliga mannens baciller ska försvinna. Tillslut ger jag upp och går tillbaka till sovrummet igen. Niall är redan klar och ligger uppe på täcket. Jag försöker ignorera det faktum att han bara har kalsonger och går därmed fram till min resväska för att ta fram mitt nattlinne. Min ända tanke var nog vädret när jag packade ner det vita korta nattlinnet i resväskan där hemma. Min rumskompis skulle ju egentligen vara Mathilda.
"Don't look" - mumlar jag till Niall som genast kollar ut genom fönstret. Snabbt tar jag av mig koftan och klänningen och drar nattlinnet över huvudet. Samma sekund som jag är klar vänder jag mig om och möter Nialls blick. "You did look" - anklagar jag och går mot sängen.
"I couldn't help it" - säger han oskyldigt och ger plats åt mig. Jag kryper ner under täcket och Niall tar sin arm om min midja.
"Goodnight love" - viskar han i mitt öra och jag somnar direkt.
 


Äntligen klar med kapitel 10. Som ni ser kan jag inte lägga ut bilderna lika fint för hemsidan jag brukade göra det på har lagt ner. Kom gärna med tips om ni vet någon sida där man kan göra ett collage med tre bilder i rad.
Jag har ideér för flera kapitel så håll ögonen öppna för flera nya inlägg inom snarast!
Kram xoxo
Trackback